Mitt liv med Fibromyalgi.

Jag har i många år haft besvär och fick hösten 2012 diagnosen Fibromyalgi.

Nedan följer symtom och jag har de flesta.

Det tar tid att lära sig leva med Fibromyalgi och förstå hur man MÅSTE leva, sen ska omgivningen förstå det också..inte alltid så lätt, för det syns inte utanpå hur man känner/mår.


Vanliga symtom vid fibromyalgi
Värk - på många ställen eller som flyttar omkring i kroppen
Trötthet/kraftlöshet
Ofunktionell sömn; vaknar inte utvilad
Stelhetskänsla
Närminnesstörningar
Koncentrationsproblem; svårt att finna ord
Yrsel, balansproblem
Huvudvärk
Irritabilitet, humörsvängningar, ”kort stubin”, psykisk stresskänslighet
Domningar, stickningar
Slemhinnesymtom - ögon, mun, näsa, underliv.
Svullnadskänsla
Ljuskänslighet
Luktkänslighet
Ljudkänslighet
Feberkänsla, ibland kokande känsla i kroppen; ömsom kall-varm; svettningar
Colon irritabile symtom
Täta vattenkastningar
Hjärtrytmrubbning och/eller andningssvårigheter; tillfälligt
Illamående
Kroppsklåda
Vadkramper, spec. nattetid
Ofrivilliga muskelryckningar
Nedstämdhet kopplad till värkintensiteten
Dimsyn och svårigheter att fixera blicken
Kalla fingrar och tår
Infektionskänslighet, särskilt herpesvirus
Diffusa hudreaktioner

Det måste kanske betonas att en FMS patient inte har samtliga symtom i denna uppräkning – men många patienter har många av dem! Mellan patienterna varierar tyngdpunkten vad gäller de värsta symptomen: värk är det svåraste symptomet för majoriteten, men andra upplever tröttheten som mest besvärande, andra plågas mest av de neurokognitiva störningarna.
Här följer en diskussion av de olika symptomens kännetecken och troliga förklaringar.

Värk

FMS-symtomen syns inte utanpå. Muskulaturen ser normal ut, lederna är inte deformerade och de flesta FMS-patienter rör sig obehindrat. Man måste vara medveten om att smärta är en subjektiv upplevelse; den är något som en människa känner/upplever mer eller mindre starkt, men det finns inga objektiva metoder som gör det möjligt att på läkarmottagningen avgöra om och hur ont en person har. Vid FMS brukar värken/smärtan beskrivas som molande, brännande men ofta också som stickande, skärande, huggande. Ibland hör man beskrivningar: som ”influensavärk” eller som ”någon drar en taggtråd under huden”, eller ”som besvärliga bett av ettermyror”.
Vid FMS flyttar värken ofta runt i kroppen. Den känns vanligen i hela eller större delen av kroppen, hos en del kan vara mest uttalad i den ena kroppshalvan. Detta är en iakttagelse som i sig starkt talar för att orsaken sitter i hjärnan. Värken pågår ständigt; få FMS-patienter har någon helt värkfri dag eller ens timme. Värken varierar i styrka; ofta på ett svårförutsägbart sätt. En oväntad händelse eller en psykisk påfrestning kan medföra ökad värk. Men också infektioner, liksom fysiska påfrestningar, särskilt upprepade, repetitiva rörelser, t ex skala potatis eller plocka ur en diskmaskin ökar ofta värken. Att använda händer och armar ovan axelhöjd, t ex för tandborstning eller kamning, ger mer värk. På arbetet är det särskilt vid ensidiga arbetsställningar eller repetitiva arbetsmoment t ex i snabbkassan, framför datorn eller vid ett löpande band, som värken ökar.
I en svensk doktorsavhandling (Hargu) påvisades för några år sedan att om man utsätts för kyla orsakar det en paradoxal värmekänsla bland FMS-patienter. ”Lagom” värme lindrar i allmänhet tillfälligt. Många står därför länge och ofta i duschen; kyla; fukt och drag brukar däremot ge en försämring. Många upplever att de blivit väderkänsliga; att de kan spå väder, att de känner väderomslag dagar före en förändring. Instabil väderlek brukar innebära att man mår sämre medan besvären lugnar ner sig under ett högtryck, särskilt sommartid. Besöker man varmare länder mår man ofta betydligt bättre men redan under flygresan hem brukar symtomen bli lika svåra som före utlandsvistelsen. Försiktig träning i varmbassäng upplever många som lindrande, men de som är överrörliga måste då se upp så att de inte tar ut sina rörelser för mycket. De kan då få mer värk istället, särskilt under dygnen efter. En del patienter klarar inte av att vara i varmbassäng på grund av antingen klorallergi eller urinvägs- eller genitala svampinfektioner. 
Karakteristiska symtom på migrän har ca 1/3. Huvudvärk, särskilt i nacke-bakhuvud, är ännu vanligare, liksom smärta i eller bakom ögonen. Smärta i käklederna är ett problem som många tandläkare träffar på bland sina patienter. Denna form av lokal smärta, som ofta är förenad med tandgnissling och med svårigheter att gapa tillräckligt stort, är ett förhållandevis vanligt symtom vid FMS. Den typen av smärta kan t o m vara de första symtomen och ibland finns anledning att misstänka att det är den smärtan som inleder FMS-sjukdomen. I vanliga fall kan de här symtomen kunna åtgärdas genom tandslipning och/eller bettskena. Men har FMS brutit ut kan visserligen smärttillståndet i käkarna lindras, men behandlingen ger inga påtagliga effekter på den utbredda smärta som hör FMS till.
De allra flesta har särskilt besvärlig värk i nacke-skuldror-axlar. Smärtor i buken-bäckenet förekommer också ofta och många kvinnor har stora svårigheter att genomföra samlag på grund av smärtorna både under samlaget och efter. Värk under fötterna är ett relativt vanligt symtom som gör att en del patienter har svårt att gå även kortare sträckor. Det motverkar då deras behov av att motionera t ex med promenader.
Patienterna ger olika beskrivningar av var värken sitter. En del upplever att den sitter ytligt; de är då extremt känsliga för även en lätt beröring; de kan ha svårt att ha kläder på överkroppen och stå ut med trycket från resårband. Andra uppfattar att värken sitter i muskler eller i muskelfästen medan andra menar att smärtan går på djupet, kring eller inuti ben och brosk. 
Att värken upplevs sitta på många ställen i kroppen, men att den inte har en utbredning som motsvarar den kroppsyta som en viss nerv täcker, förbryllar dem inom sjukvården som inte har förstått att värkens upphov finns i hjärnan och inteute i kroppens muskel- eller nervvävnad. 
Ständig smärta kan vara en mycket stark signal som inte lämnar en oberörd. Smärtupplevelsen har man tidigare trott beror på skador i muskel- eller andra vävnader. Under 90-talet fann man att så inte var fallet. I stället råder det numera i stort sett enighet om att upplevelserna orsakas av att hjärnan blivit smärtöverkänslig (sensitiserad) och att den därför feltolkar signaler från kroppen: en lätt rörelse eller beröring kan uppfattas som en intensiv smärta. Det finns emellertid inget fel i det område på kroppen varifrån signalerna kommer. Smärtan sitter alltså inte där den känns!!

(Illustration: Hans Walday)

Traditionella värkmediciner och de läkemedel man använder vid reumatiska sjukdomar, inklusive artros, har knappast någon effekt vid FMS. Förklaringen är alltså att sjukdomen inte sitter i muskler, brosk eller leder. Använder man ändå sådana läkemedel måste man se upp med eventuella biverkningar, särskilt från mage-tarm. På senare tid har det kommit andra typer av läkemedel som behandling: Tramadol respektive Lyrica. De påverkar smärtmekanismer i centrala nervsystemet och kan därför ge FMS-patienter lindring men det är dessvärre inte ovanligt att dessa preparat kan ge biverkningar. 

Trötthet/kraftlöshet, stelhetskänsla, överrörlighet
Vid sidan om att de har en ständig smärta är FMS-patienterna mer eller mindre trötta och ofta kraftlösa. Det rör sig om en central mental trötthet som beror på störningar i hjärnfunktionerna och som därför inte har samma karaktär eller förklaring som den trötthet som t ex diabetes eller en hjärtsjukdom kan orsaka. För en del FMS-patienter är det denna centrala trötthet som de besväras mest av. Man får inte sällan höra att ”värken finns där jämt. . .men jag kan i allmänhet hantera den – däremot är tröttheten det som förstör mest i mitt liv”. Tröttheten är inte så svår som vid den ovanliga sjukdomen sömnsjuka, men den kan upplevas som ”förlamande” och den kan föra med sig att man behöver lägga sig för att sova också på dagen. Liksom värken kommer tröttheten/utmattningskänslan ibland helt oförmodat. Annars brukar den bli påtaglig efter fysiska eller psykiska påfrestningar. Trötthetskänslan går inte så enkelt att vila bort, som den ju gör hos friska människor. Istället kan den sitta i under flera dygn. Under en period med ökad trötthet brukar värken bli kraftigare och flera av de symtom som finns i tabellen brukar också tillta. Och det omvända gäller i allmänhet också: om något symtom som förekommer vid FMS ökar i styrka, blir tröttheten och värken mer påtaglig. Det pågår alltså en nästan ständig rundgång mellan olika symtom och ofta förstärker de varandra.
Vid FMS förekommer det vid sidan av trötthets- eller utmattningsupplevelsen dessutom ofta ett karakteristiskt symtom i form av kraftlöshet. Särskilt fingrarnas, händernas och armarnas muskler tappar lätt sina krafter, särskilt då handen utför något upprepat muskelarbete, t ex att skala potatis, kamma håret, borsta tänderna, hänga småtvätt eller arbeta med musen vid datorn. Man känner då ofta mycket snabbt och tydligt att musklerna slutar att lyda, man blir fumlig och tappar även lätta föremål. ”Kraften glider ur”. Denna kraftlöshet som är mycket vanlig i sådana situationer, som innebär ett upprepat muskelarbete, kan vara så svår att den gör det omöjligt för en del patienter att sköta sitt jobb. Man kan inte längre lita på att händerna klarar finmotoriska arbetsuppgifter. Hemma kan man utsättas för gliringar eftersom man påfallande ofta slår sönder porslin och annat. Kraftlösheten är däremot sällan särskilt tydlig i benens långa muskler. Det betyder att många FMS-patienter kan promenera även långa sträckor, under förutsättning att de inte besväras av smärta under fötterna. Kraftlösheten beror inte på någon muskelsjukdom utan på en störning i den hormonella styrningen särskilt av den sinnrikt konstruerade muskulaturen i fingrar och händer.
En onormal stelhetskänsla, särskilt på morgnarna, är ett mycket vanligt symtom. För en del tar det timmar att komma ur sängen. Sedan brukar stelheten långsamt släppa. Symtomet är ofta paradoxalt eftersom ungefär hälften av FMS-patienterna varit mer eller mindre tydligt överrörliga före sitt insjuknande. De har varit duktiga i gymnastik och olika idrotter, de har kunnat gå ner i spagat och brygga. De brukar faktiskt behålla större delen av denna överrörlighet fast de insjuknat i FMS och fast de känner sig stela. Förklaringen torde ligga i att stelheten inte sitter i varken muskler eller ligament utan beror på en felaktig reglering av muskelverksamheten.

Dålig, ofunktionell sömn

Mer än 80% av FMS-patienterna har ofta eller alltid dålig sömn. De har i allmänhet inte svårt att somna in, men problemen kommer senare under natten: sömnen blir ytlig och orolig och man upplever sällan eller aldrig att man vaknar utvilad. Många tycker att de faktiskt är tröttare på morgonen än när de gick och lade sig. Sömnen är också ofta störd av värk. Man vaknar därför att det gör ont i ett ben och det kan då har räckt med att man ändrat läge under sömnen. Detta är en bra illustration till att orsaken till smärtupplevelsen inte ”sitter där den känns”. I och med att vissa av de hjärnfunktioner som hanterar och vidarebefordrar upplevelsen av smärta har blivit "överkänsliga” för nervsignaler kan även signaler som egentligen bara gäller en kroppsrörelse feltolkas och uppfattas som en smärtsignal från någon del av kroppen.
Den störda nattsömnen och den ökade värken under natten får FMS-patienter att söka sig till duschen eller badkaret, där de kan få en tillfällig lindring. Många patienter tillbringar en del av natten på så sätt. Vanliga sömnmedel hjälper föga, särskilt inte i ett längre tidsperspektiv. Istället kan man få nya problem om man hamnar i ett beroende, som det sedan kan vara svårt att ta sig ur. Om man anser att man måste använda något reguljärt sömnmedel, bör man därför helst inte använda det mer än högst varannan natt. Är sömnen mycket dålig bör man prova åtminstone några av de s k antidepressiva läkemedlen, t ex Mianserin, Klomipramin och Amitriptylin men då med det tydliga syftet att fördjupa sömnen. De här preparaten skiljer sig sinsemellan åt i sina kemiska verkningsmekanismer och därför bör man successivt pröva några av de andra om det första inte fungerar. Senare års mediciner inom denna grupp, t ex Cipramil och Fontex har vid FMS inte särskilt ofta visat sig vara överlägsna de äldre. Denna typ av läkemedel använder man i det här sammanhanget inte av något psykiatriskt skäl utan man blir ordinerad dem i låg dos för att göra sömnen bättre. De här läkemedlen, som kan påverka kroppens serotoninhalt, är inte beroendeframkallande men man måste inta dem regelbundetunder minst tre veckor, eftersom det tar tid innan de gör sin verkan. Fungerar läkemedlet, d v s blir sömnen bättre, kan det sedan användas under månader till år. Tyvärr talar dock den samlade erfarenheten för att högst hälften av FMS-patienterna har någon sömnnytta av de här preparaten.
Det har funnits teorier om att FMS ytterst skulle kunna bero på en störd nattsömn. Det finns inga vetenskapliga data som styrker den hypotesen men det finns ändå misstankar om att t ex mödrar som under en längre tid får sömnen störd av skrikande, kinkande spädbarn löper en ökad risk att utveckla FMS. FMS inleds annars sällan av en sömnstörning. Däremot visar sig detta symtom mycket tidigt när FMS väl har utvecklats.
Den ofunktionella sömn som de flesta FMS-patienter lider av beror på en störning i de tredje och fjärde stadierna av sömncykeln, d v s de sömnperioder då såväl kropps- som hjärnfunktionerna normalt återhämtar sig. Dessa delar av sömnen regleras av ett stort antal hormoner, kemiska signalämnen, däribland serotonin och immunämnen, sk cytokiner. Störningar i kommunikationerna mellan sådana ämnen är en betydelsefull del av mekanismerna bakom FMS. Det är vetenskapligt visat att om en frisk människa på något sätt under någon vecka berövas sin sömn får denna person vid sidan av tröttheten sådana symtom som muskelvärk, feber, irritabilitet m m. Det är därför inte förvånande att en ständigt störd sömn vid FMS gör att dessa olika symtom förvärras. Sömnstörningen ger upphov till ytterligare en ond cirkel. Därför är det extra viktigt att på olika sätt förbättra sömnen. Förutom tänkbara läkemedel enligt ovan, tillsammans med ”oskyldiga” sömnmedel som t ex Propavan, är det viktigt hur man sover. Det finns olika madrassprodukter på marknaden men veterligt har inga av dessa varit föremål för någon vetenskaplig granskning när det gäller FMS. Därför får den enskilde patienten själv söka sig fram genom att prova vilken madrass och säng som ger den bästa avlastande nattvilan.

Minnes- och koncentrationsproblem

Över 90 % av FMS-patienterna har mer eller mindre tydliga problem med närminnet och med koncentrationsförmågan, s k neurokognitiva funktioner. De minns inte vad som just har sagts i ett telefonsamtal eller varför de gick ut i köket. De klarar inte av att koncentrerat läsa mer än några rader i tidningen, de kan inte läsa ens enklare artiklar eller böcker och ha någon behållning av detta. Deras anhöriga är rädda för att de drabbats av Alzheimers sjukdom. Men psykologiska minnes- och koncentrationstest brukar ge normala resultat. Vid FMS dör inte hjärnans celler. Det rör sig istället om visserligen ofta förekommande men ändå tillfälliga störningar i vissa hjärnfunktioner och detta är den troliga förklaringen till FMS-symtomen, däribland närminnes- och koncentrations-svårigheterna.
I en amerikansk undersökning som publicerades 2006 (Leavitt, Katz) påvisades att när FMS-patienter blev distraherade så försämrades deras närminne liksom deras förmåga att ta in ny information.. Andra aktuella undersökningar visar att kommunikationen mellan olika delar av hjärnan försämras vid såväl psykiska som fysiska påfrestningar. Detta är en bra illustration till FMS-patientens upplevelse av att minnet och koncentrationsförmågan försämras då smärtan tilltar.
FMS-tillståndet varierar från dag till dag. Det märks tydligt när det gäller dessa neurokognitiva funktioner. Har man en skaplig dag minns man telefonsamtalet och klarar att läsa flera sidor i en tidning; nästa dag fungerar det kanske inte. Det är bl a av dessa skäl viktigt att man inte förstör en bra dag, att man då inte hurtigt sätter igång med att ta igen det som blivit liggande på skrivbordet, i tvättkorgen eller på andra ställen. Man ska betrakta FMS som en intelligent fiende som mycket gärna hugger tag i en och borrar in sina klor. Resultatet blir att symtomen ökar. Man måste därför först ta reda på vad man brukar bli sämre av. Det kan gälla både fysiska och psykiska påfrestningar och man bör tänka efter vad man gjort eller vad som hänt under de senaste 48 timmarna. Om det är svårt att minnas, kan en dagbok vara till hjälp! När man kommit fram till det som brukar utlösa försämringar, måste man fundera över om den aktiviteten går att avstå från, på något sätt ändra på eller dela upp. Ta fler pauser? Låta vänster hand ibland ersätta höger? Kan någon annan göra det man avser att göra? Det är viktigt att man undviker att provocera sjukdomen!
Minnes- och koncentrationsproblemen kan för en del FMS-patienter vara deras värsta och socialt mest allvarliga symtom. De vågar inte ens i vardagen lita på sitt minne och misstror sin förmåga att vara skärpt och koncentrerad. Dessa problem kan helt eller delvis förstöra deras möjligheter att fungera i sina yrken, t ex inom IT-branschen eller som lärare, trafikledare, ordermottagare m m. För många är det således inte enbart värken som åstadkommer lidanden och svårigheter vid FMS; de neurokognitiva symtomen kan göra att man tvingas lämna ett yrkesområde som man varit utbildad för och som man trivts med.

Andra uttryck för störningar i hjärnans kommunikationssystem

Ökad känslighet för psykiska påfrestningar, s k stresskänslighet, är mycket vanligt vid FMS. Före sitt insjuknande har påfallande många patienter hört till dem som tyckt om att ha många bollar i luften, gärna tagit på sig extrauppgifter och inte tvekat att ställa upp om ingen annan gjort det. Att man haft en sådan personlighet kan varaen orsak till att FMS-sjukdomen senare bryter ut. När man väl drabbats av FMS blir de flesta mycket känsliga för psykiska påfrestningar och för oväntade händelser som tidigare betraktats som synnerligen vardagliga. Det får som konsekvens att många måste ändra sin ambitiösa personlighet, drastiskt minska kraven på sig själva och så långt det är möjligt undvika situationer som kan innebära en risk för även små, psykiska påfrestningar. Har man en pedantisk läggning måste man ändra sig, kanske t o m stå ut med en oordning. Man behöver lära sig att tänka mer på sig själv och lyssna bättre på de signaler som säger att man borde ta en paus.
Andra former av neurokognitiva störningar är ”kort stubin”, irritabilitet och att humöret svänger mellan skratt och gråt. FMS-patienter kan bli deprimerade. Detta är egentligen helt naturligt eftersom smärta är den starkaste signal som finns i vårt sinnessystem. Den kan man inte förhålla sig oberörd till. Hormoner och andra kemiska ämnen i kroppen mobiliseras i syfte att dämpa och få bort smärtupplevelsen. Då smärtan ändå finns kvar, påverkas inte minst neurokognitiva funktioner och det resulterar i den här typen av symtom. 
En forskargrupp i Göteborg (G Johansson med medarbetare) har i några undersökningar, som inleddes redan i slutet av 80-talet, kunnat visa att mindre grupper av patienter med svåra former av FMS kan få kortvariga episoder där de upplever syn-, hörsel- och/eller beröringshallucinationer. Dessa ofta obehagliga men snabbt övergående upplevelser beror med sannolikhet på störningar eller överslag i vissa hjärnfunktioner i höger hjärnhalva. En annan form av hjärnretning ligger bakom ett annat symtom som göteborgsforskarna uppmärksammat: vissa FMS-patienter ”hoppar till” överdrivet (en s k startle reflex) om de utsätts för ett plötsligt ljud eller något annat oväntat.
Det är ganska vanligt att FMS-patienter får panikattacker, även i vardagliga situationer. Detta symtom som är mycket besvärande, inte minst socialt, beror på kemiskt utlösta felreaktioner i hjärnans limbiska system, den s k reptilhjärnan. Om symtomet är svårt, kan det kräva långtidsbehandling med läkemedel av typ Xanor, även med risk för att dessa kan framkalla ett beroende. Panikattacker kan ibland behandlas med helt andra typer av läkemedel, som inte är beroendeframkallande. P g a biverkningar bör dessa bara ordineras av läkare med speciell kompetens, t ex en neurolog eller psykiatriker. Ett behandlingsalternativ som har fått ökad acceptans är kognitiv terapi .
Luktkänslighet är vanligt vid FMS. Utan att man kunnat påvisa någon form av allergi med vanliga medicinska tester, får många också symtom i ögon och näsa samt diffusa symtom, t ex illamående och ibland klåda, i miljöer som innehåller parfym-, blomster-, kemikalie-, avgas- eller tobaksdofter. Symtomen och de situationer som upplevs irriterande och utlösande har stor likhet med dem som man noterar vid Multipel kemisk känslighet, MCS. I länken ges också en hypotetisk, teoretisk förklaring till vilken påverkan av hjärnfunktionerna som man tror ligger bakom de symtom som finns vid MCS. Det är mycket troligt att sådana förklaringar också gäller vid FMS. Patientberättelser visar att många försämras i hela sin sjukdomsbild, alltså inte enbart i reaktioner från slemhinnorna, när de utsätts för dofter som de upplever som obehagliga.
Onormal känslighet för ljud, t ex från radio eller TV eller i bullrande miljöer, är också vanlig bland FMS-patienter. I sådana situationer förvärras symtomen och många har därför svårt att t ex besöka ett varuhus där de upplever att allt ljud, all rörelse och flimret från skyltar och belysning snabbt gör dem sämre. Detta beror troligen på att vid FMS är förmågan att sortera och hantera/värdera, inkommande sinnesintryck (s k sensory gating), bl a syn-, ljud- och luktinryck, försämrad. En del FMS-patienter har så svåra problem att de inte längre vågar eller kan köra bil. De litar inte på att de kan hålla sig tillräckligt vakna eller på att reagera tillräckligt snabbt.
Tillfälliga, varierande grader av måttlig hörselnedsättning drabbar också en del FMS-patienter. Redan under slutet av 80-talet kunde nyssnämnda forskargrupp i Göteborg objektivt visa att den av patienter upplevda, periodiska hörselnedsättningen verkade bero på störningar i deras innerörafunktion. Störningen berodde på att nervimpulser från hjärnstammen inte fördes över dit på ett normalt sätt. 
Öronsusningar, d v s tinnitus, plågar en del FMS-patienter och detta symtom brukar tillta vid en försämring av allmäntillståndet. De råd som tinnituspatienter brukar få på öronmottag-ningar överensstämmer med dem som man kan ge vid FMS.
Tillfälliga problem i form av dimmig syn liksom svårigheter att fixera blicken är ännu et vanligt symtom vid FMS. Många har upprepade gånger undersökts av ögonläkare och optiker. De har då inte sällan fått glasögon som sedan blivit liggande i en byrålåda eftersom de inte fungerat. Dessa symtom beror inte på något synfel utan på att den neurohormonella styrningen, troligen via hormonet noradrenalin, är störd. Tror man att man behöver andra eller nya glasögon, ska man därför prova ut dem när FMS-sjukdomen befinner sig i ett så lugnt skede som möjligt.
Många FMS-patienter upplever att de blivit känsliga för olika drycker, födoämnen och/eller läkemedel, dock utan att någon allergi har kunnat påvisas. Det absoluta flertalet finner att de, sedan de insjuknat, fått stora svårigheter att tåla även obetydliga mängder alkohol; även en lättöl kan ge problem. Det är därför synnerligen ovanligt att man möter någon FMS-patient som har alkoholproblem. Detta är anmärkningsvärt eftersom sprit sedan århundraden ansetts ge smärtlindring. Förklaringen till denna intolerans är inte känd men man misstänker att den beror på enzymatiska förändringar i leverns avgiftningsförmåga.
Yrsel och ostadighetskänsla är också vanliga symtom som brukar följa allmäntillståndet. Är man inne i en dålig period börjar symtomen eller så ökar de. För en mindre grupp patienter ger symtomen allvarliga problem. De vågar inte gå utan stöd av en käpp. Vid en noggrann undersökning finner man dock inte tecken på någon neurologisk sjukdom. Ändå finns det skäl i att hävda att också dessa symtom har samma förklaring som många av dem vi redan nämnt, nämligen störningar i förlängda märgens/hjärnans kommunikationsmekanismer.
Vadkramper, s k restless legs, plågar en del FMS-patienter under kvällstid. Mot detta symptom har man med viss framgång kunnat använda låga doser av läkemedel mot Parkinson. Detta talar för att krampsymtomet inte beror på muskelproblem utan är orsakat av retningstillstånd i hjärnan.
Fler än 50 % av FMS-patienterna minns att de som barn besvärades av växtvärk ofta under åratal. Numera anser man att det här symtomet inte beror på att man under en period i barndomen bokstavligen växte utan att det orsakas av en felaktig eller överdriven känslighet i hjärnans registrering av även obetydliga smärtsignaler. Kanske kan det ha varit ett tidigt tecken på att man löper en ökad risk att senare i livet drabbas av FMS ? 
Ofrivilliga muskelryckningar eller -kramper på olika ställen i kroppen förekommer också vid FMS och de har troligen samma teoretiska förklaring.

Autonoma hormonsystemet

Vid FMS har man tydliga belägg för att det pågår störningar i det autonoma hormonsystemet. Yrselbesvären beror således till en del på rubbningar i regleringen av hormonet noradrenalin. Reglaget finns inom ett område i övre delen av förlängda märgen (locus coeruleus). Det står i välutvecklad förbindelse med hypofysen och där med bl a styrningen av kroppens cortisolnivå. Dessutom finns viktiga länkar med hjärnkärnor och andra centralt belägna områden i hjärnan. Insöndring av noradrenalin i blodet från binjurarna sker helt utan att viljan kan påverka den. Basala kroppsfunktioner som cirkulation, hjärtverksamhet, lungfunktion, mag-tarm- och urinfunktioner styrs i första hand av noradrenalin i växelverkan med hormonet acetylcholin. 
Många patienter drabbas av yrsel. Mest känt är det kanske att vissa patienter kan ha en felaktig reglering av blodtrycket. Det kan man visa i s k tippbordstest. Undersöknings-personen ligger på en brits. Från det horisontala läget reser man snabbt upp britsen så att den istället lutar. Hos en frisk person stiger blodtrycket vid en sådan lägesändring, medan en del FMS-patienter reagerar med dels hypotoni (lågt blodtryck), dels en ökad smärta. En tendens till lågt blodtryck är vanligt vid FMS, hypertoni (högt blodtryck) är däremot relativt ovanligt. Andra hormonellt relaterade symtom är att känna sig ömsom varm, ömsom kall och att uppleva en diffus svullnadskänsla. Ibland syns svullnaden på t ex händerna, annars är den bara registrerbar på vågen.
Ett annat uttryck för störningar i det autonoma systemet är en plötslig, omotiverad hjärtklappning som kan komma även i vila. Symtomet är obehagligt men oftast snabbt övergående. Många blir rädda och tror att de fått en hjärtinfarkt. Om de då söker sig till en akutmottagning kan de lugnas eftersom resultaten efter EKG och andra undersökningar är normala. Visar undersökningen inget onormalt finns det ingen anledning att på nytt söka upp en vårdcentral om samma symtom dyker upp igen. 
Andfåddhet i vila är ett symtom med samma bakgrund och motiverar i sig inte att man behöver söka vård, om man inte har andra skäl, t ex att misstänka en pågående lungsjukdom eller hinder de övre luftvägarna, s k UARS. Det senare tillståndet, som bl a kan yttra sig som sömnapné och onormal trötthet, bör utredas av öron-näsa-halsspecialist. 
FMS-patienter har förhållandevis ofta besvär eller symtom från mag-tarmsystemet. Magkatarr är således relativt vanligt men symtomet beror troligen inte på den sjukdomen i sig utan på att man använder t ex smärtstillande läkemedel som kan reta magsäcksslemhinnan. Man bör i så fall minska ner eller helt sluta med en sådan medicinering.
Ungefär 50 % av FMS-patienterna lider av colon irritabile och detta har ett starkt samband med sjukdomen. Det är inte ovanligt att denna tarmstörning kommit en tid innan andra FMS-symtom blev tydliga. Colon irritabile yttrar sig i förstoppning omväxlande med diarreer,
tarmbuller, gas och buksmärtor. Om FMS-sjukdomen är inne i ett dåligt skede, brukar också tarmsymtomen förvärras. Röntgen och gastroenterologiska undersökningar brukar inte påvisa något onormalt. Colon irritabile har tidigare ansetts ha en psykosomatisk förklaring men numera talar forskningsresultaten för att denna tarmfunktionsstörning kan ha likartade orsaker som FMS. Den viscerala(=från mage-tarm) smärtupplevelsen anser man beror på en felaktig, uppförstorad tolkning av smärtsignalerna som i sin tur ger störningar i olika hormon- (bl a serotonin) och immunfunktioner. Det är i första hand vagusnerven som styr tarmverk-samheten. Colon irritabile innebär ofta stora problem för patienten. Man vågar inte lita på hur tarmen fungerar när man lämnar bostaden. Rejäla, dagliga doser av fibrer, t ex kli, tillsam-mans med extra vitamintillskott är den behandling som man f n rekommenderar. 
Senare års forskning på colon irritabile området är inne på ett annat spår: bakterieväxt i tarmfickor skulle, enligt denna teori, kunna vara förklaringen. I USA utprovas f n en speciell sorts antibiotika som tros kunna vara till nytta vid denna, för en del, svåra sjukdomstillstånd. 

”Irriterad blåsa”, s k interstitiell cystit, då man kastar vatten oftare än normalt, drabbar en del FMS-patienter. Varken gynekologer eller urologer finner några sjukliga förändringar i urinblåsan, i urinröret eller i prostatakörteln. Symtomet är mer eller mindre besvärande. Man kissar ofta och man kan inte alltid lita på att blåsan är tillräckligt tömd. Även detta symtom har tidigare ansetts vara psykosomatiskt men nu talar mycket för att det handlar om felregleringar i det autonoma hormonsystemet, alltså störningar i ryggmärgs- och hjärnfunktionernas styrning av urinblåsan.

Störningar i immunsystemet

Diffusa symtom från kroppens olika slemhinnor – t ex munntorrhet, rinnande näsa, bihåle-irritationer, torra eller rinnande ögon, öronklåda, klåda eller irritationer i genitalslemhinnorna - är mycket vanliga vid FMS. Undersöks man för något av detta hos någon specialist, t ex en ögonläkare eller en gynekolog, brukar de sällan finna någon orsak till besvären. Patienten kan få beskedet att slemhinnan ser irriterad ut men att proverna i övrigt är normala. - Det finns visserligen inte någon entydig bild men senare års forskning talar för att immunförsvaret är mer eller mindre kroniskt aktiverat vid FMS. Detta ger bl a hyperaktiva slemhinnor. 
Muntorrhet är också mycket vanligt bland FMS-patienter. Den har två huvudorsaker. Antingen de läkemedel som patienterna ofta använder; särskilt antidepressiva eller muskelavslappande. Bristen på saliv kan i det enskilda fallet bli så påtaglig att en förändring av medicineringen kan bli nödvändig. – Eller så är bristen på saliv orsakad av en FMS-sjukdomens närmast ständigt pågående störningar i balansen mellan hormonerna noradrenalin och acetylkolin där det förra har överhanden. Här kan en extrem muntorrhet, vid sidan om anvisningar från tandläkare, periodiskt behöva behandlas med en låg dos av Mestinon tabl.. 
Feber, eller oftare kontinuerlig eller periodisk feberkänsla är också vanligt. Men den uppmätta kroppstemperaturen brukar inte skilja sig från den man normalt har. En mindre grupp patienter har dock en temperatur på omkring 37,5 - 38. 
En klåda som ofta ger sig diffust till känna över kroppen är ett annat relativt vanligt symtom vid FMS. Det brukar vara svårbehandlat. Ibland förekommer också spridda, lätta hudförändringar av ett slag som patienten inte haft tidigare. 
Herpesvirus i de former som ger antingen blåsor på läpp- och munslemhinnor eller i underlivet är relativt vanliga vid FMS. En del har haft en sådan, periodvis återkommande infektion före sitt insjuknande; andra har fått den som ett komplicerande symtom efter det att sjukdomen brutit ut. Herpesviruset finns hela tiden vilande i kroppens nervvävnader men blossar upp och ger symtom i skov. Andra infektioner, påfrestningar av olika slag, en allmän försämring i sjukdomen, kan vara utlösande. Också det omvända gäller vid FMS: ett herpesutbrott förvärrar FMS´övriga symtom. Herpesviruset drabbar inte enbart slemhinnorna utan når också olika hjärnstrukturer vilket kan medföra symtom på hjärnretningstillstånd, t ex ökad trötthet och sjukdomskänsla samt irritabilitet eller nedstämdhet. Vid svårare och ofta återkommande herpesattacker finns det vid FMS skäl i att överväga antiviral medicinering, t ex Valtrax. Den typen av behandling måste påbörjas tidigast möjligt och innan herpes-infektionen hunnit bryta ut, om den ska bli effektiv. I de allra svåraste fallen kan en långtidsmedicinering bli aktuell eftersom de återkommande herpesskoven annars påtagligt försämrar FMS-tillståndet.
En del patienter har blivit mer infektionskänsliga efter det att FMS debuterat. De drabbas i så fall lättare än omgivningen av lunginflammationer eller av andra s k sekundära infektioner, som bryter ut p g a störningar i immunförsvaret.(t ex mykoplasma). 
Bihåleproblem är vanliga. Det rör sig då oftast om slemhinnesvullnader där man inte kunnat fastställa några tecken på en pågående infektion men där irriterade bihåleslemhinnor skickar smärtsignaler till hjärncentra.. 
De symtom som nyss nämnts är med stor sannolikhet ett uttryck för störningar i kroppens immunförsvar som vid FMS förefaller vara aktiverat nästan ständigt. Immunförsvaret fungerar med hjälp av kemiska, hormonliknande ämnen, cytokiner, som vid obalans i något cellsystem ska aktivera andra cellsystem eller neurokemiska ämnen. Det finns t ex cytokiner som framkallar feberreaktioner och vid ett infektionsangrepp är detta en viktig och naturlig del av kroppens försvar. Andra cytokiner har som uppgift att påverka sömnmekanismer. Man vet numera att det ytterst komplexa och i många avseenden fortfarande ofullständigt utforskade immunförsvaret står i kontinuerlig, ömsesidig förbindelse med de centra i hjärnan som verkar via hormoner och olika neurotransmittorer. Det är därför egentligen inte överraskande att symtomen vid FMS också är sådana som tyder på störningar i immunsystemet.

Gynekologiska symtom vid FMS

Vid FMS är det vanligt med smärtor i olika delar av bäckenet och de beror som regel på en ökad känslighet i hjärnans registrering av även obetydliga smärtsignaler också från dessa delar av kroppen. De beror således inte på något sjukligt tillstånd i de muskler, senfästen eller slemhinnor som finns i bäckenet. Ett tidigare underskattat symtom är bl a vulvodyni, d v s smärta i blygden.
Samlag brukar ofta ge förvärrade smärtupplevelser. Även lätta beröringar kan göra ont och detta gör kärlekslivet obehagligt eller t o m omöjligt. Det här allvarliga problemet förstärks av att det kan vara svårt att få partnern att förstå. Därför är det i en relation viktigt att båda känner till hur FMS yttrar sig också i det här avseendet och att man söker sig fram till sådana former av sex som inte ytterligare förvärrar lidandet.
Endometrios förekommer påfallande ofta vid FMS, både före och efter insjuknandet. Detta yttrar sig i smärtor i nedre delen av buken, ibland tillkommer oregelbundna blödningar. Ofta är symtomen diffusa och svårdiagnosticerade,. Sjukdomstillståndet orsakas av att immunförsvaret inte kan förstöra bortstötta celler från livmodersslemhinnan. De vandrar istället upp genom äggledarna och kan sedan spridas vidare ut i buken. 
(Vid endometrios har buk-(peritoneal-)vätskan visats innehålla cytokinet IL-8 vilket är av intresse eftersom man numer vet att endometrios kan ge åstadkomma en central sensitisering, se Bennett 2004).
Tillståndet kan dessvärre länge vara oupptäckt. Det kräver efter en gynekologisk specialistbedömning ofta hormon- och antibiotikabehandling. Vid FMS riskerar man annars att grundsjukdomen förvärras. 
Diagnosen premenstruellt syndrom, PMS, har sedan ca tio år ersatts av det till innehållet bredare syndromet Premenstruell Dysfori, PMDD, där minst fem av följande symtom är märkbara under gulkroppsfasen av menstruationscykeln: nedstämdhet, oro, känslosamhet, irritabilitet, socialt ointresse, koncentrationsproblem, trötthetskänsla, aptitökning, sömnproblem liksom bl a led- eller muskelsmärta.
Dessa periodiskt förekommande besvär har tidigare ansetts vara psykosomatiska men resultat från senare års forskning talar istället för stora likheter med neurosomatiska tillstånd. Vid FMS är ökad smärta under en del av menstruationscykeln ofta förekommande. I en svensk doktorsavhandling (Eriksson 2005) påvisades vid PMDD en periodisk minskad nivå av LH (luteinizing hormone) som visades ge andra neurohormonella störningar, främst i serotonin-nivåerna. Den mest framgångsrika behandlingen vid PMDD befanns vara det serotonin-höjande läkemedlet Buspiron. 
Åren närmast före, under och efter klimakteriet är gynekologiska undersökningar särskilt viktiga vid FMS eftersom en östrogenbehandling kan vara motiverad då. 
Svampinfektioner i underlivsslemhinnorna är vanliga vid FMS och uppfattas som ett uttryck för pågående störningar i immunförsvaret. Symtomen är inte sällan besvärande och det kan kräva behandling med ett läkemedel som är verksamt mot svamp, ibland t o m under lång tid.

Allergi
Ungefär hälften av FMS-patienterna är allergiker. En vanlig form är den s k Typ 1-allergin där man är känslig för vissa födoämnen, djurepitel, säsongsvis blomning, damm m m. Många har haft eksem som spädbarn och detta är ofta ärftligt betingat. Symtomen är främst hösnuva, ögonirritationer och ibland astma. Man kan behöva kortisonpreparat och antihistaminer, åtminstone säsongsvis. Problemet vid FMS är att alla övriga symtom brukar förvärras under de perioder då allergin tar fart. Därför är det viktigt att så långt möjligt förebygga och tidigt behandla allergin.
Den s k kontaktallergin har under senare år visat sig vara av stor betydelse vid FMS. Den beror på en immunologisk patologisk reaktion mot framför allt vissa metaller och i detta sammanhang är särskilt nickel av intresse. Metallen finns ju i smycken, skärp m m och kan orsaka hudreaktioner på t ex halsen eller där kontakten ägt rum. Får man sådana reaktioner måste man försöka undvika att komma i kontakt med allt material som innehåller nickel. Några norska befolkningsundersökningar under 90-talet visade att det bland kvinnor finns ca 30% nickelallergiker mot bara 5% bland männen. Uppgifter från en forskargrupp i Göteborg tyder på att så många som hälften av deras FMS-patienter är allergiska mot nickel.
I vetenskapliga undersökningar har man kommit fram till att nickelallergin också kan uppstå genom sådana nickelkontaminerade kärl som vattenkokare och ledningsrör och genom nickelrik föda. Se nedanstående tabell som hämtats från Livsmedelsverkets allergi-information nr 7/94.
 

Kakao Torkade baljväxter (ärtor, bönor, linser)
Sojabönor,-mjöl Sesam-, lusern-, lin- och solrosfrön
Havregryn,bovete, hirs Fullkornsmjöl, müsli
Mandel, nötter, jordnötter Torkad frukt (katrinplommon)
Skaldjur Lakrits
Hallon Konserverad ananas
Broccoli, spenat Nässlor

De symtom som en nickelallergiker kan få utgörs inte alltid av hudreaktioner utan istället av en påverkan på allmäntillståndet med illamående, mag-tarmstörningar m m. Vid FMS i kombination med nickelallergi riskerar de vanliga FMS-symtomen att bli förvärrade. Kombinationen rökning-nickelexposition förvärrar ytterligare symtombilden varför rökande nickelallergiker måste sluta röka! Det är i övrigt viktigt att de FMS-patienter som är eller tror sig vara nickelallergiker prövar att hålla en sträng nickelfattig diet under minst ett halvår.


14 Mars 2013 - Sol, tvätt, rensning och fika.

Idag är det den 14 Mars 2013.
 
Namnsdag har: Matilda och Maud.
 
Det är dag 73 på detta år och 292 dagar kvar på 2013 - värdelöst vetande :)
 
Solen skiner i Sthlm idag.
 
Har tvättat småmattor i tvättstugan och dammsugit och rensat skor,
så skönt bli av med sånt som ej används eller är urväxt.
 
Har 2 stora Ikeakassar med sånt som ska läggas ut på Tradera (dock ej skorna ovan) måste bara få lusten.
Skönt bli av med det och det blir ju några kronor.
 
Halv tre ska vi fika med mamma/mormor -trevligt.
 
 
Carpe Diem
 
 
 
 

Melodifestivalen 2013 - vem vinner finalen ?

Ikväll är det dags igen...Mellos final !!!
 
 
Vem ska vinna och få representera Sverige i Maj?
 
Ikväll tävlar alltså:
 
1. Ulrik Munther - "Tell the world i´m here"
 
 
2. David Lindgren - "Skyline"
 
 
3. State of Drama - "Falling"
 
 
4. Anton Ewald - "Begging"
 
 
5. Louise Hoffsten - "Only the dead fish follow the stream"
 
 
6. Ralf Gyllenhammar - "Bed on fire"
 
 
 
7. Ravaillacs - "En riktig jävla schlager"
 
 
8. Sean banan - "Copacabanana"
 
 
9. Robin Stjernberg - "You"
 
 
10. Yohio - "Heartbreak hotel"
 
 
 
Vad ska man säga....ett gäng ungtuppar som ylar, dansaren david, ett gubbgäng, en banan, en vit japan, mjukrock killarna, en flammande rock-karl och Fru Hoffsten....enda kvinnan :(
 
Jag önskar Louise fick vinna -hennes låt är bäst <3
men jag tror att det står mellan Anton, Ulrik, Robin, David...och möjligen Ralf.
 
Bananen - ingen kommentar, han får bara inte vinna!
 
Tommy Körberg - han har en fantastisk röst, men näää gubbgänget ska inte vinna.
 
Yohio - kul för vissa och duktig men näää.
 
Louise Hoffsten - Bästa låten och häftigt med hennes munspel...hoppas hoppas !!! <3
 
 

Mello 2dra chansen

Imorgon är det dags för Melodifestivalens Andra chansen tävling.
 
Tävlar gör:
 
Anton Ewald
 
Behrang Miri
 
Caroline af Ugglas
 
Cookies n Beans
 
Eric Gadd
 
Erik och Tone
 
Marin Rolinski
 
Robin Stjernberg
 
 
Av dess håller jag på: Martin Rolinski och Robin Stjernberg,
Erik och Tone har en lite söt låt som skulle vara ok också.
 
Lycka till!!!
 
 
Carpe Diem
 
 
 
 

1 Mars 2013

1 Mars 2013
 
Mars har kommit.
Februari har gått.
 
Sonen har beslutat sig för att sluta skolan.
Trist men känns som lika bra nu, jag förstår honom,
jag vet ju hur hans liv ser ut och allt som rör sig i huvudet på honom, och det är FÖR mycket kan jag säga.
Han skulle samtidigt hantera:
Att läsa in 9ans samtliga ämnen - i hans fall 15st 
+
Återkommande besök hos dietisten, han är underviktig,
som innebär att försöka äta mer, vilket låter lätt men är svårt.
(det är svårare att gå upp i vikt än att gå ner i vikt).
+
Återkommande besök hon psykologen pga hans mående,
han har mycket i bagaget, och ska ev få göra en NPU (neuropsykiatrisk utredning)
och detta har inneburit att svara på en massa frågor samt intervjuer,
+
samtal i terapeutisk mening.
 
Det är lite för mycket...men han är 18år och har livet framför sig!
Att han nu tar hand om sitt inre/sitt mående är det viktigaste just nu.
 
 
Jag försöker ta hand om mig, men tycker inte jag hinner med det på det sättet som jag skulle vilja,
sonens situation och de andra 3 barnen tar på mina krafter.
Skulle vilka börja träna -har varit ett projekt läänge...men allt kostar ju penar också,
jag har iallafall peppat mig med lite träningskläder, bara skor som fattas.
Idag var jag på Intersport och testade lite...men satan va dyrt det är!
Nåväl...hittade ett par som jag gillade, hostade nedsatt 599kr..
men dom var bra gå-skor...sk toning skor..som gör att man använder balansen och muskler man ej använder vid normal gång/promenad, vilket är bra.....så dom skorna vill jag ha.
Men jag gick hem utan dom...får fundera lite.
 
Prinsessan har hämtats av pappan sin, sånu är endast (haha) 3 barn hemma.
Känner mig halv utan min minsta!
 
Carpe Diem
 
 
 
 
 

Melodifestivalen deltävling 4: Malmö.

Ikväll är det dags för Melodifestivalens sista deltävling, denna gång i Malmö.
 
Kvällens artister:
 
 
Army of Lovers.
 
 
Lucia Pinera
 
 
Robin Stjernberg
 
 
Sylvia Vrethammar
 
 
Ralf Gyllenhammar
 
 
Behrang Miri
 
 
Terese Fredenwall
 
 
Ulrik Munther
 
 
Jag har en önskan, och det är att Behrang Miri INTE GÅR VIDARE!
Gillar inte han efter hans Tintin-utspel.
 
Spännande att se Army of Lovers, Robin Stjernberg från Idol och Ralf Gyllenhammar från gruppen Mustasch.
Ulrik Munther lär alla unga tjejer rösta på.
 
Lycka till säger jag / Carpe Diem
 
 

3 biobesök på 7 veckor, det är mycket för att vara jag & månaden är inte slut än!

Årets första dagar var jag och 2 av döttrarna på bio och såg "Sune i Grekland", en rolig familjefilm.
 
 

Sune är tillbaka. Tillsammans med lillebror Håkan Bråkan, storasyster Anna, mamma Karin och pappa Rudolf drar Sune till Grekland på sommarlovet. Som varje sommar förut planerar familjen Andersson sin semestervecka i Myggträsk. Då händer det mest oväntade, pappa Rudolf bokar en charterresa till Grekland. Familjen blir överlycklig men frågorna om resan är många.

På plats i Grekland inträffar katastroferna, Sune tappar sin tjejtjusarkraft, Håkan Bråkan gillar verkligen inte trollet Julle i barngruppen, mamma Karin blir mer och mer irriterad på Rudolf. Samtidigt upptäcker pappa Rudolf att det är all inclusive och vilka oanade möjligheter det för med sig.

Sune i Grekland – All inclusive tilldelades Biopublikens pris vid Guldbaggegalan 2013!

 

 

I Februari såg jag och sonen "En oväntad vänskap", en mycket sevärd film!!!

 

 

EN OVÄNTAD VÄNSKAP

Drama, komedi 1 timme 52 minuter


Den franska megasuccén som berör människor över hela världen och som listas som en av världens bästa komedier.

Driss, en ung kille från förorten som precis kommit ut från fängelset, anställs genom en händelse som personlig assistent till den oförskämt rike, men också mycket ensamme aristokraten Philippe som blivit förlamad efter en skärmflygolycka.

 

I Torsdags var jag och minsta och såg "Tingeling - vingarnas hemlighet", en jättefin film, vackra färger och fin handling..jag var skeptiskt, det är ju en barnfilm, men den var faktiskt bra på alla sätt.

 

 

 

TINGELING - VINGARNAS HEMLIGHET

Animerat, barn 1 timme 15 minuter

För Tingeling och de andra älvorna är Vinterskogen en mystisk och hemlighetsfull värld. Eftersom deras vingar är alltför ömtåliga är det en förbjuden plats, bara vinterälvorna är säkra i Vinterskogen. Men Tingeling kan inte motstå äventyret, hon är alldeles för nyfiken. I det kalla och främmande landskapet möter hon vinterälvan Periwinkle och tillsammans upptäcker de en magisk hemlighet som förändrar allt. En hemlighet som förenar två världar och gör dem till en.

 

Carpe Diem

 


Melodifestivalen deltävling 3:Skellefteå.

Så var det dags för den 3dje deltävlingen, sen är det bara en kvar.
 
Ikväll Lördag 16 Februari 2013 tävlar:
 
 
Eddie Razaz
 
 
Elin Peterson
 
 
Ravaillacz
 
 
Amanda Fondell
 
 
Martin Rolinski
 
 
Caroline af Ugglas
 
 
State of drama
 
 
Janet Leon
 
 
Jag har inte hört någon av låtarna, vet att man kan lyssna innan,
så rent spontant håller jag på Martin Rolinski (fast jag är skeptisk till detta med Yoghurt)
och Amanda Fondell (fast hennes sätt att sjunga kan vara för mycket ibland)
och på Janet Leon, söt tjej som har en låt som verkar vara i min smak enl vad Markus i Aftonbladet skrivit.
Ska ju vara en till...
Elin Peterson och State of drama känner jag inte alls till så dom går bort för mig, 
Gubb-gruppen Ravaillacz är nog mer "kul" än bra, även om jag gillar alla inblandade i sina andra roller,
Då återstår Caroline af Ugglas och Eddie Razaz...så nån av dom, Eddie verkar ha en bättre låt,
(ska ju vara lite party tycker jag), så jag tror på honom..men har full respekt för Caroline!
(häftig brud om än lite egen, men det är dom som är "roligast och ger mest".
 
Lycka till säger jag...
 
Carpe Diem
 
 
 
 
 
 

Melodifestivalen deltävling 2: Göteborg.

Ikväll, eller faktiskt nu är den igång igen, Melodifestivalens deltävling 2.
 
Tävlande är:
 
 
Anton Ewald.
 
 
Felicia Olsson
 
 
Joacim Cans
 
 
Swidish House Wives
 
 
Erik Segerstedt & Tone Damli
 
 
Louise Hoffsten
 
 
Rikard Wolff
 
 
Sean Banan
 
 
Får jag som jag vill så kommer inte Sean Banan med!!!!
 
Jag tror dessvärre att alla barn röstar på honom "för han är ju så rolig"..
 
Efter att nu när jag skriver ha hört dom 3 första bidragen så tycker jag att
första och tredje var dåliga men tvåan bra.
Nu kommer Pernilla, Hanna Hedlund ohc Jenny Silver, usch säger jag..kan inte med Pernilla.
 
Må bäste man eller kvinna vinna!
 
 
Carpe Diem
 
 
 
 

Melodifestivalen deltävling 1: Karlskrona.

Deltävling 1: Karlskrona

 

Jag har inte hört någon av låtarnamen jag tror och hoppas att Daniel Lindgren går vidare,
jag gillade han förra året. Kul med en "svensk" kille som inte är 18 år..dessutom välklädd.
 
Sen tror jag på Yohio, för att alla unga kommer att tycka han är cool.
 
Jay-jay och Anna Järvinen har bra låtar, men frågan är om dom får röster ikväll,
är ju mest yngre som kollar..eller?
 
Mary N´diaye kan va ball..beroende på låt, musik, framträdande och kläder.
 
Eric Gadd, han har ju gjort vissa guldkorn..emn på senare år har han varit trist tycker jag.
 
Kvar är Cookies n´beans och Michael Feiner/Caisa: Cookies är "för mycket" för mig, gillar inte deras sound,
och dom andra två vet jag inget om..men det kan ju va så att dom kommer med skrällen.
 
Spännande blir det ikväll..älskar Mello!!
 
Fram med nåt gott och bänka er...här blire chips och dip :)
 
Vi brukar göra lista och ge "våra" poäng på låtarna.
 
Carpe Diem
 
 
 

 

 

1 Februari 2013 - förväntningar/önskningar.

Ny månad och alldeles nyss ett nytt år.

Den första av årets 12 månader är förbi..skönt, våren är i sikte....snaaaart.

Vad tänker jag om det nya året då - jo allt möjligt.

Förväntninger/önskningar:

1. Jag vill må bättre, få tillbaka min ork/min kraft. Just nu har jag magkatarr på min fibro och lite annat...-usch!

2. Hoppas sonen går ut Preparand med betyg i samtliga ämnen, vilket känns lite svårt nu då han har det jobbigt. 

3. Att dottern i gymnasiet mår bra och får betyg i samtliga ämnen.

4. Att mellandottern mår bra och blir nöjd med skolbytet, och att det går bra för henne så hon får betyg i samtliga ämen.

5. Lilltjejen är såå nöjd med skolbytet efter 1 vecka -härligt !! min solstråle :) men jag hoppas pappan går med på att hon får bo mer hos mig vilket hon fortfarande vill efter 4års tvingande till varannan veckas boende.

6. Sen hoppas jag på en stooooor vinst...men det gör ju alla.

7. Att barnen, jag, min mamma, vår katt och hund får vara friska!

8. Kärlek ? -vad är det...nä det får komma senare, om några år, för jag skulle vilja leva och bli gammal med någon.

9. Att jag, mamma och barnen kan få miljöombyte i sommar, iallafall några dagar.

10. Att jag (låter så ego att önska för sig själv, men nu gör jag det) har råd att börja träna så jag gör nåt för mig själv vilket också medverkar till välbefinnandet.

11. Att mamma och jag kan unna oss att gå ut och äta/fika/ går på afternoon tea 1gång/månad, och få sitta på uteservering på sommaren och njuta och ha en trevlig midsommar (även om den är i stan).

12. Kunna få resa med mina barn.

Låter som att jag håller på att dö..så är det inte hoppas jag fast det känns som det är så ibland.

 

Usch vad deppigt det blev...sorry men är lite låg nu.

Sköt om er / Carpe diem


Jannnuari börjar året....(månadssången).

Jaha, så var jul och nyår över för denna gång och det nya året har rivstartat.
 
2013...det tar ett tag innan man vänjer sig, men så är det varje år.
 
Det är den 17de idag, Torsdag.
Igår var jag och dom 2 minsta tjejerna (8 och 12) och besökte en annan skola.
Den dom går i nu går bara till 6an som den större av dem går i nu, så hon ska ändå byta,
och jag vill att dom går i samma skola -underlättar på alla sätt, så därför detta besök.
 
Den minsta var stormförtjust och ville inte gå hem, tjejerna i "hennes" klass
tog hand om henne och visade runt och var sådär som småtjejer är  - "gulliga".
hon fick direkt en ny kompis som gjorde en fin teckning till min dotter med hjärtan ochg bådas namn.
 
Nu ska bara pappan godkänna bytet.... suck!
Vi har, nä inte VI..HAN har inte en bra kommunikation till mig så det är mycket ansträngt.
Han ska ha sina ideer igenom alltid, medans om jag nån-gång ber om att ändra dag el så
(vilket är oerhört sällan för jag vet hur det blir) så är det så gott som alltid NEJ!
Nu ska alltså han godkänna bytet...vilket han ej gör bara sådär.
Jag informerade såklart honom att vi varit där och att det verkar bra och att dottern vill börja där,
det är ju huvudsaken..att hon verkar trivas, det är ju hon som ska vara där!
Åt vilket håll han går/åker kommunalt/åker bil för att lämna och hämta är inte det väsäntliga
(vilket ord...stavade det säkert fel)
Det är inte längre dit än till nuv skola.
Det är en säkrare väg att ta sig dit på..-snart dags att hon börjar gå själv.
Dom lagar all sin mat själv och har ett trevligt salladsbord.
Dom har en större och bättre skolgård att vara på.
Dom har profilklasser (matte, engelska, idrott, musik, teater, bild och form.. -kanske glömt nån)
och går man på skolan har man förtur till profilerna som söks i 4an resp 7an.
+ att hon ändå måste byta skola efter 6an (om hon går kvar i nuv)
bättre göra det nu när hon är "liten" och ej har fått bästisar än, den hon var bästis med
har flyttat utomlands så det är ett gyllene läge såhär i början på terminen.
Och sist men inte minst...dottern VILL gå där!
Kunde säkert tänka ut mer men kom inte på det nu i all hast när jag skriver.
...
dottern pratade med pappan och berättade och var glad, men han sa bara "vi får prata om det sen".
(jävla varannanveckas helvete/gemensam vårdnad...detta har i vårat fall bara varit av ondo!)
Imorgon är det Fredag och dottern ska till sin pappa..då kommer han fråga ut henne
och försöka få henne att inte vilja byta.
 
Plats för tjejerna finns, bara lämna in ansökan om byte.
 
12 åringen ska som sagt ändå byta till hösten, och vi har 2 alternativ,
den vi kollade på där hon var med på 3 lektioner, och en annan, båda nära hemmet.
Hon är kluven och hade tankarna på att börja på den andra, men där kan inte minsta gå
för den är från 7an, och jag vill såklart ha båda i samma skola.
Det underlättar på alla sätt..dom kan ha sällskap till och från och
jag har EN skola att fokusera på ang möten/avslutningar mm.
 
men men..minstas pappa (dom har olika) är inte lätt att handskas med,
och vill jag nåt ska han jävlas.
 
 
*** Kan bara knäppa mina händer ***
 
Carpe Diem
 

Nytt år nya utmaningar / önskningar.

Vad hoppas jag på av 2013 då...jo:
 
Att min son går ut preparand med betyg i samtliga ämnen, samt kommer in på
önskat gymnasieval och att det blir "rätt" för honom, han är värd positiva skolår nu!
 
Att min stora dotter går ut 1året på gymnasiet med betyg i alla ämnen,
samt att hennes nuvarande relation inte tar slut så hon blir ledsen.
 
Att min mellandotter går ut 6an med betyg i alla ämnen och att hon efter skolbyte till hösten
(skolan hon går i nu går bara till 6an) blir nöjd med sitt skolval, vi har 2 skolor vi väljer mellan.
 
Att min yngsta dotter också byter skola till Hösten -13 då hon börjar 3an,
(hon går i samma som mellandottern nu), för i 4an (Hösten 2014) kan man välja profil
och hon borde få börja teater/musik då det skulle passa henne som handen i handsken,
och det skulle underlätta om hon redan börjat på den nya skolan så hon byggt upp kompisrelationer,
känner till miljön och lärarna, (nuvarande skola har ej profilklasser), 
men för att det ska ske så måste pappan hennes vilja det och han är bara emot allt jag säger/vill,
han ska ju jävlas med mig.
Bättre/lättare för mig att ha barnen i samma skola. 
 
Att min mamma avsäger sig sina åtagnden i föreningen där hon slavar utan uppskattning,
samt att hon kan flytta till lgh i närheten av där jag bor, lösa sitt lån vilket skulle befria henne
och få henne att må bättre..samt att vi kunde umgås mer..man vet aldrig hur länge man lever!
 
Sen är det jag också...vad vill jag då...
jo jag hoppas att jag ej får ondare i kroppen, att jag kommer att må bättre än jag gjort 2012
och de senaste 6 åren, att jag kan känna ett lugn, har varit ekonomiskt stressad
då jag de senaste åren bara mått sämre..-vad ska det bli av mig?? (som Laleh sjunger),
och OM jag ej ska få må bättre, ha ork/kraft slippa värken mm så jag kan känna glädje i livet
och vara en behagligare och gladare mamma, ja då vill jag få sjukersättning =sjukpensionär,
men det är inget man egentligen vill!
Men den psykiska ekonomiska stress jag lever under nu är vidrig och nedbrytande!
 
Jag vill få må bra, ha mamma boende i samma område som jag, resa med mina barn,
kunna köpa det vi behöver, kunna gå på nånkonsert/opera/teater då och då..och känna glädje!
 
Det var lite av mina tankar, men usch så negativt det känns...but it is the truth.
 
 
Sköt om er / Carpe Diem

1 Januari 2013 - Happy New Year !!!

Så har det blivit ett nytt år, 2013...
känns som att man börjar bli gammal -haha
när man var ung, då menar jag yngre tonåring (vilket jag var i början av -80talet)
då tyckte man ju att 2000 talet var skumt och nåt som typ aldrig skulle komma..kändes lååångt dit.
Nu är vi där, i framtiden, sen 13år tillbaka.
Magic.
 
Hoppas på ett år som blir bättre än det förra,
Jag kan ju sammanfatta 2012 med att det var året då:
 
Min moster dog.
 
Min stora dotter skaffade kille, var på skolbal och slutade VT-12 i 9an och sökte gymnasiet.
Hon såg Madonna i Göteborg.
HT-12 började hon på Plusgymnasiet men blev 2 veckor in på terminen uppringd av Kulturama
där hon stog som reser, och efter en hel lektionsdag samt provdag där hon fick höga poäng
tackade hon ja till platsen. 
 
Min son (äldsta barnet) började preparand utbildning = läsa upp betyg så han kan söka gymnasiet,
och i hans fall ALLA betyg vilket är tungt när man ej pluggat på 5år, men han kämpar på.
Han har "sin historia" av dåligt mående pga mobbing sen tidig ålder och dålig pappa-relation.
Han har varit hos läkare och fått diagnos Psoriasis och fått kontakt med dietist pga sin undervikt
Han har 16 i BMI, har man under 19 är man underviktig, han är på gränsen till anorektisk!
Detta gjorde otroligt ont i mig att få höra och jag skuldbelägger mig själv.
Han har fått samtalskontakt och ska förhoppningsvis få starta neuropsykiatrisk utredning om Asperger.
Vi har under sommaren varit i kontakt med psykolog som skulle "bedöma" honom samt i höstas ny psykologkontakt pga remiss från läkaren som vill att han får göra en neuropsykiatrisk utredning / Asperger.
 
Min mellersta dotter slutade tyvärr med fotbollen (efter en massa strul i laget), började HT-12 i 6-an,
fick mens och började med B-språk (Tyska) och fick sina första betyg.
 
Vår honkatt blev sjuk och fick avsluta sitt liv 11dagar innan hon skulle fyllt 9år.
I Oktober fick jag min diagnos Fibromyalgi och står i kö till sjukgymnastbehandlig (4-6månaders väntetid).
Har gått 2 olika kurser: Ångestskolan samt Mindfulness...båda mycket bra!
 
Min yngsta dotters far håller fortfarande på med sin "terror" mot mig,
och han nonchalerar att dottern vill bo mer hos mig än varannan vecka - AS!!!
Han tar mycket kraft av mig, men jag har lärt mig hantera detta bättre tack vare mina kurser!
 
Vad har hänt mer då...
Jag köpte min smartphone som nu inte har lagringskapacitet att uppdateras -skit, har fått höra att en iphone skulle vara bra för mig, men jag vill ej fastna i abonnemang så att spara till en lär ta sin tid.
 
Hemtelefonen har lagt av lagom till jul så jag har nu beställt en ny (halva priset, mellandagsrea),
den förra måste vara över 10 år, vet ej hur gamla handsfree kan bli men den har nog gjort sitt.
 
Sköt om er / Carpe Diem = fånga dagen, nåt jag försöker lära mig.
 
 
 
 
 

Jag har Fibromyalgi!

För 3 dagar sen fick jag diagnosen Fibromyalgi.
 
Det låter ju inte så roligt..men efter att ha haft ont i kroppen i många år så är
jag oerhört tacksam för att jag äntligen träffade en läkare som tog mig på allvar!
 
Jag har för min sk husläkare/läkare jag är listad hos i flera år berättat om mina symtom
men hon har bara sagt "börja träna".När jag har velat utreda min kropp vidare så har hon sagt
-det kommer inte leda till nåt. Fy för sådana läkare! Henne kommer jag aldrig gå till mer!
 
Lite info om Fibromyalgi:
 
Huvudsymptomen vid fibromyalgi är en ständig smärta i vila - kronisk smärta- samt en onormal trötthet.
Intensiv och långvarig smärta är en stressfaktor och stressrelaterade symptom som t.ex. huvudvärk och
magbesvär är därför vanliga hos patienter med fibromyalgi. Smärtan påverkar även sömnen och dålig sömn
leder till ännu mer smärta och ännu mer stress, vilket i sin tur ger ytterligare försämrad sömn.
Slutresultatet blir en onormal trötthet. 

 

Muskelsmärtan påverkar motoriken och gör det svårt att röra kroppen obehindrat. Ofta klarar man inte längre av att uträtta vissa saker, som t.ex. att springa, gå i trapport eller lyfta tunga saker. Många med fibromyalgi lider även av stela muskler (framför allt på morgonen). Domningar och stickningar förekommer hos mer än hälften av patienterna, utan att de har någon nervskada.

Det finns också många samsjukdomar (andra sjukdomar) som drabbar de som har Fibromyalgi.

Det är inte roligt att ha fått en sjukdom, men min "melodi" är att det kunde vara värre! Nu vet jag varför jag har ont och kan leva efter det..jag måste nu lyssna på min kropp! (det ska man ju alltid göra).

Carpe Diem

 

Förändringar på olika sätt och Mindfulness.

Usch vad jag ogillar tekniska förändringar!!
 
Nu har denna blogg ändrats så jag fick leta läääänge innan jag hittade vart jag skriver nytt inlägg - Grr!
 
Det var länge sen jag skrev här ser jag...tänk dom som postar flera inlägg /dag...
Hur hinner dom??  
Har dom inget annat att göra??
 
Nu ska jag också verka lite "viktig"..
Denna  vecka har jag minst 1 bokat möte/dag..det är mycket i min värld, och tar på krafterna.
 
Idag var jag på Mindfulness, har gått på det dom senaste 5 veckorna på Måndagar..1gg kvar.
Mycket intressant..detta borde alla elever i skolan, i lite högre klass, typ 9an få göra, 
det är inget flummeri, som en del kanske tror!
Man får lära sig om hur kroppen fungerar i olika situationer.
Man får lära sig om tankar, känslor, beteenden och andning samt göra olika övningar.
Mycket bra!
 
Carpe Diem
 
 
 

Sugen på nåt gott....lite depp-käk behövs.

Ibland går det snabbt mellan gångerna jag skriver här ;)
 
Är så sugen på nåt riktigt gott....är hungrig nu och då vill man ju ha allt (iallafall jag).
Har en kladdkaka men ingen vispad grädde...och inga bär el så som är gott till.
 
Funderar på att gå ner till min lilla Ica och köpa "sprutgrädde" har aldrig testat det..
tror inte den är god men kan va bra att ha hemma.
 
Såg att jag hade ett recept på ananaspaj i min blogg men "orkar" inte göra nån paj, tar ju lite tid.
 
Vill bara sätta mig vid dukat bord men gott att äta, det har jag aldrig gjort..
isåfall VÄLDIGT många år sen, jo min första man kunde ibland laga mat,
inte så god som min tyckte jag ;) men härligt att ibland få slippa va den som fixar allt.
men just idag vill eller skulle jag behöva det...få sätta mig och bar äta.
 
Så kommer det inte bli...
antingen får jag laga nåt eller slösa mina fattiga pengar och köpa hämtmat...
men det går ej nu för min ekonomi är Riktigt i botten.
Nog om det eländet.
 
Nåväl, nåt ska magen få....
 
Carpe Diem
 
 

September 2012

Nu har det blivit September 2012, jag är i en svacka och mår inte bra,
men hänger på ändå..vad har man att välja på??!!
 
Vackra månaden September har börjat...MIN månad :)
* Skön luft
* Rutinerna har startat igen
* Vacker natur med färgskiftningarna på träden
 
Var länge sen jag skrev här och blogggen har t o m ändrats utan att jag vetat om det.
 
Carpe Diem

Imorgon fyller sonen 18år...

Imorgon fyller sonen 18år och jag mår skit,
mår skit för att jag ej har pengar, som vanligt detta med pengar...usch!
Har en present till honom..känns skit!
Men får göra det bästa av dagen ändå.
Carpe diem

Ränder i naglarna på längden.

Jag har sen några år tillbaka fått ränder i naglarna på längden och sökte på nätet och hittade följande:

Randiga och skårade naglar.

Orsak: Det här problemet har genetiska orsaker men kan också komma med stigande ålder.
Räfflor på naglarna kan jämföras med rynkor på huden.

Räddning: Att återfukta nageln med olja kan fördröja och förminska ränderna.
Nageln kan byggas upp med ”ridgefillers” eller nagelstärkare som med hjälp av keratin jämnar ut skårorna.

Tidigare inlägg
RSS 2.0