2 föräldrar i klassen har avlidit.
En tjejs pappa i en olycka i Torsdags, och en killes mamma pga sjukdom.

Livet liksom stannar upp, man blir helt tom, helt förstummad,

det blev tjockt i halsen och tårana rinner.

Mina tankar går till de drabbade.

Hur går man igenom något sådant när man är 15år?

Nu när dom är mitt i viktiga 9an,

eleverna kämpar på för att höja sina betyg för ansökan till gymnasiet

-och så händer detta!

Min dotter har inte sagt något, dom fick antagligen veta det idag, men jag ska prata med henne.

Lärarna skrev att vi ska hålla ett vakande öga på våra barn för att se hur dom tar detta.

Ta hand om varandra -livet kan ändras snabbare än man tänkt!

Carpe Diem