Vädrets påverkan på oss människor.

Äntligen kan man läsa om det, det jag alltid vetat och känt, att vädret påverkar oss! (iallafall en del av oss).

Texten nedan har jag lånat av DN idag den 23 maj 2011.
Temperatur och hjärta, tryck och huvudvärk, luftfuktighet och infektioner.
Vädret påverkar vår hälsa och i takt med att klimatet ändras påverkas människan.
Särskilt påtagligt kan det bli på platser med tydliga årstider. Som Sverige.

– En sak som är förknippad med våra breddgrader är vintermörkret och nedstämdhet. Svenska studier har visat att sydsvenskar som flyttat upp i norr blev deprimerade på grund av mörkret. Där har man kommit fram till att om det är snörika vintrar blir problemet mindre, säger Elisabeth Lindgren, som forskar i klimat och hälsa vid Karolinska institutet.

Om klimatpåverkan gör att vi får mindre nederbörd i form av snö på vintrarna riskerar depression och nedstämdhet bli vanligare. Samtidigt finns indirekt hälsomässiga fördelar med mindre snö, då man exempelvis tenderar att aktivera sig fysiskt. Med tanke på att utomhusvistelse har en generellt positiv effekt på hälsan kan experternas spådomar komma att neutralisera det minskade snöfallets effekter.

– Sverige kommer att få längre vår-, sommar-, höstsäsong. Mot slutet av seklet räknar man med att den perioden kan ha ökat med så mycket som 170 dagar i Stockholmsregionen, säger Elisabeth Lindgren.

 

Hon konstaterar att det är en hel del förändringar att vänta, både positivt och negativt för hälsan. Medan kortare vintrar innebär mer fysisk aktivitet följer också längre pollensäsong, ny växtlighet och större spridning av exempelvis fästingar.

– När det blir varmare måste man också tänka på att hantera livsmedel bättre. Man får inte låta mat stå framme och kanske sänka temperaturen ytterligare i kyl- och frysskåp. Samma problem gäller vatten, jag tänker exempelvis på algblomning som kan innehålla toxiner, säger Elisabeth Lindgren.

Vad gäller bakteriers och virus överlevnadsförmåga i olika temperaturer, tryck och fuktighet säger hon att det lite går på ett ut. Somliga trivs bättre i varmt och torrt, medan andra dör snabbt i samma förhållanden.

– De har olika optimala temperaturintervall. E-coli-baterier som lever i tarmar och finns i avföring, till exempel, gillar värme och har princip en linjär tillväxt i förhållande till temperaturökningen, säger Elisabeth Lindgren.

 

Väder, närmare bestämt temperatur, har också alltid sagts påverka hjärtat. Den relationen ingår i det medicinska Monica-projektet som startade 1985. Forskningsprojektets syfte är att kartlägga hjärt- och kärlsjukdomar och riskfaktorerna kring dem. Projektet har under en tid varit del av ett internationellt arbete på WHO:s initiativ och uppemot 15.000 hjärtinfarkter i Norrbotten och Västerbotten ingick i materialet som analyserades.

Vad man bland annat fann var att temperaturhöjningar ökade risken för hjärtinfarkt. Ungefär 1,8 procent per grad ökade fallen. Det är ett sätt att förstå varför människor får hjärtinfarkt, men det betyder inte nödvändigtvis att det är själva temperaturen som är den direkta orsaken.

– Det kan vara så att man i den populationen tittar på termometern och säger ”Nu är det äntligen varmare så att jag kan gå ut och skotta bort snön”, säger Torbjörn Messner, en av Monica-studiens ansvariga.

Vad man också vet från kontinenten är att de senaste årens stora värmeböljor har orsakat en mycket markant överdödlighet i olika typer av sjukdomar, bland annat just hjärt- och kärlsjukdomar. De som dör då eller i epidemier är typiskt sett äldre som kanske var nära döden i alla fall, men som på grund av ändrade förhållanden fått den skjuten lite närmare i tiden.

– En vanlig uppfattning bland lekmän är att det är kyla som orsakar hjärtinfarkter – det var också vår hypotes – men det kunde vi alltså inte bekräfta i vår studie. Inte heller har vi hittat något samband mellan hjärt- kärlsjukdomar och nederbörd, lufttryck eller luftfuktighet, säger Torbjörn Messner.

 

Har era resultat påverkat allmänhetens beteende eller uppfattning?

– Det kan jag inte påstå.

Sannolikheten är stor att det som Messner kallar ”en vanlig uppfattning” består. Särskilt när de medicinska rapporterna fortsätter visa till synes motsatta resultat. Strax efter Monica-projektets slutsats presenterade franska forskare att hjärtinfarkter ökade markant vid kyla och snabba temperatursänkningar, åtminstone för personer med högt blodtryck.

En annan väderrelaterad sjukdom är influensor som är vanligare vintertid. Maria Brytting, chefsmikrobiolog vid Smittskyddsinstitutet, säger att det bara delvis beror på att vi tillbringar mer tid inomhus när det är kallt.

– En annan del av sanningen är att den absoluta luftfuktigheten sjunker när det är kallt. I torrare luft blir aerosolerna mindre och kan tränga längre ner i luftvägarna. Luftburen smitta påverkas därför enormt mycket av temperaturen. Kontaktsmitta, som bland annat förkylningsorsakande rhinovrus, ser man ofta bryter ut vid exempelvis skolstart

Finns det något samband mellan ett virus överlevnad och lufttemperaturen?

– Vissa virus är jättestabila, medan andra är extremt känsliga för vilka förhållanden de vistas i. Rhinovirus trivs exempelvis bäst i 33 till 35 grader och var har vi det? Jo, i näsan. Men generellt gäller att virus ser väldigt olika ut och smittar på olika sätt, därför måste alla aspekter beaktas.

Ossi Carp

ossi.carp@dn.se



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0