*** En mammas tankar ***

1 Mars 2013

 

Mars har kommit.

Februari har gått.

 

Sonen har beslutat sig för att sluta skolan.

Trist men känns som lika bra nu, jag förstår honom,

jag vet ju hur hans liv ser ut och allt som rör sig i huvudet på honom, och det är FÖR mycket kan jag säga.

Han skulle samtidigt hantera:

Att läsa in 9ans samtliga ämnen - i hans fall 15st 

+

Återkommande besök hos dietisten, han är underviktig,

som innebär att försöka äta mer, vilket låter lätt men är svårt.

(det är svårare att gå upp i vikt än att gå ner i vikt).

+

Återkommande besök hon psykologen pga hans mående,

han har mycket i bagaget, och ska ev få göra en NPU (neuropsykiatrisk utredning)

och detta har inneburit att svara på en massa frågor samt intervjuer,

+

samtal i terapeutisk mening.

 

Det är lite för mycket...men han är 18år och har livet framför sig!

Att han nu tar hand om sitt inre/sitt mående är det viktigaste just nu.

 

 

Jag försöker ta hand om mig, men tycker inte jag hinner med det på det sättet som jag skulle vilja,

sonens situation och de andra 3 barnen tar på mina krafter.

Skulle vilka börja träna -har varit ett projekt läänge...men allt kostar ju penar också,

jag har iallafall peppat mig med lite träningskläder, bara skor som fattas.

Idag var jag på Intersport och testade lite...men satan va dyrt det är!

Nåväl...hittade ett par som jag gillade, hostade nedsatt 599kr..

men dom var bra gå-skor...sk toning skor..som gör att man använder balansen och muskler man ej använder vid normal gång/promenad, vilket är bra.....så dom skorna vill jag ha.

Men jag gick hem utan dom...får fundera lite.

 

Prinsessan har hämtats av pappan sin, sånu är endast (haha) 3 barn hemma.

Känner mig halv utan min minsta!

 

Carpe Diem