*** En mammas tankar ***

Se till att inte bli sjuk..vare sig fysiskt eller psykiskt
för har du otur kan du hamna hos "fel" person.
Det gjorde jag idag.

Jag ska väl inte gå in på för mycket om min situation,
men kan ju för att göra en lång historia kort säga att jag
har haft det jobbigt på olika sätt dom senaste 3åren.

Är nu sjukskriven pga stress och en massa stresssymptom och min
husläkare (som jag tycker jättebra om) tyckte att jag behövde få annan
hjälp via psykiatrin så jag har överlämnats till dom och där träffat en
psykolog några gånger..den psykologen är helt ok.

Tidgare hade jag en annan psykolog som man får via vårdcentralen,
den får man då träffa 5 ggr.
Ja ni hörde rätt....5 ggr...vad ska hända på 5 ggr??
På 5 ggr har man ju bara hunnit dra sin livshistoria, nuvarande
situation och hur man mår...oftast har man mer än 1 problem om
man behöver denna hjälp.
Man öppnar sig oftast inte för en ny person (även om det är en psykolog)
om sina värsta problem vid första träffen.
Nu hade jag tur som stog på mig och sa att jag mår bättre av den
kontakten så att behöva träffa någon ny psykolog och dra upp allt igen
skulle vara väldigt jobbigt.

Jag är alltså sjukskriven och skulle få det förlängt...
det ska nu psykiatrin sköta om.
Jag hade hellre behållit min "gamla" läkare..man får förtroende
för en person och då vill man ej börja om men någon ny.

Det är sjukt hur man bollas runt inom vården.
Man är faktiskt en människa med känslor!

Idag var jag på återbesök hos min "gamla" läkare, hon frågade om "nya"
läkaren förlängt sjukskrivningen..det har dom ej..jag har heller ej fått nåt
återbesöksdatum där fast både läkaren där och psykologen tyckte att
fortsatta stödsamtal kan vara bra för mig.
Min "gamla läkare" blev förbannad och ringde upp psykiatrin, hon ska på
4 veckors semester nu så hon vill ej att jag "hänger i luften" som hon sa.
Det fanns tydligen ett intyg skrivet som jag direkt kunde gå och hämta.
Jag gick dit men då började det krångla..
personen i kassan (en ung tjej som var ny) visste inget om detta, hon letade 
efter intyget och kollade om läkaren som skrivit det el psykologen var
anträffbara idag..dom fanns på plats men var upptagna så jag ombads vänta.
Sen kommer tjejen i kassan till mig med intyget men det behövs en
underskrift av läkaren, så när läkaren kommer kan det ordnas.
Efter ett tag kommer läkaren och jag "haffar" henne med orden att jag skulle få 
hämta ett intyg...ja vänta 5 minuter, säger hon.
Sen ber hon mig komma med in i ett rum för att prata om det.. jag säger att
min läkare från vårdcentralen ringt hit nyss och det skulle finnas ett intyg för mig
att hämta..och att intyget finns i kasan. Vi går dit..hon säger att hon fått underlaget
från min "gamla läkare" igår..och att hon ska på semester snart och har så mycket
att göra och att jag ju är sjukskriven några dagar till "så det är ju ingen brådska".
Jag säger att jag träffat min "gamla" läkare nyss i annant ärende och att hon
ringt hit för att jag ska få mitt intyg + en återbesökstid..(det har jag heller inte fått).
Då fräser hon till med orden:  att "gamla" läkaren inte ska tala om hur vi ska göra"
och hon säger att hon inte förstår varför jag är så upprörd. Jag säger att jag inte
är upprörd..jag ville bara ha mitt intyg eftersom jag ska lämna in det till rätt instans...
läkaren läser igenom intyget hon skrivit, skriver under sen går hon bara...utan ett hej då.

Är det så man tar hand om sina patienter?!

Har läkare "rätt" att bete sig hur som helst för att dom är läkare?

Jobbar man inom psykiatrin har man ju lång utbildning i människohantering.

Tänk om jag nu varit en person som varit i farosonen för att ta livet av mig..(såna finns)..
då hade denna situation idag kunnat vara den utlösande faktorn till det.
Nu är det inte "så" illa med mig..men jag blev  förbannad över händelesen idag.

Man är i andra människors "vård" heter det..
-men är det vård??

Jag har fått utskrivet lugnande/ångestdämpande, men jag vill inte ha sånt
jag är VÄLIGT anti mot sådana mediciner.
Då blir man van (beroende) och ska ta sig ur det sen...-nej tack!
Jag har hellre mina "problem" än blir en känslostörd "dämpad" figur.

Jag har en tid hos psykologen nästa vecka, då ska jag ta upp dagens
händelse och att jag ej vill ha kontakten med den läkaren mer. 
Jag har mina besvär..men jag försöker klara dom på egen hand..
sen är det alltid bra att prata av sig när man mår dåligt.
Jag har ej bett om att få bli överskickad till psykiatrin..jag tyckte det fungerade
utmärkt med "gamla" läkaren..har ju även mina magproblem och utredningar i det.
Men dom har sina rutiner inom vården...har man nåt psykiskt problem så skickas
man till psykiatrin, min erfarenhet är tyvärr negativ efter dagens händelse.

Sen en annan sak...

Jag har 4 barn och minsta (som har en annan pappa) vill inte vara hos sin
pappa varannan vecka som hon nu är sen Januari i år..det var inte mitt val
utan pappans krav, och min advokat trodde inte att vi skulle komma undan det.
Vi har haft en långdragen vårdnadstvist som tagit på krafterna i flera år så jag gick
med på förlikning (nåt jag gråtit mycket över efter det), men ej i hennes närvaro!
Dottern gråter varje gång det är dags för pappa-veckan -det är hemskt!
Jag ska kontakta Tingsrätten el familjerätten tyckte min gamla psykolog
(den jag fick träffa 5ggr + sen förlängt 5 ggr=10ggr).
Han menade på att dottern kan ta psykisk skada av detta..hon är i en
känslig ålder och ska börja skolan om 1år..det kan bli allvarliga problem då.

Nu är det inte så att jag kan prata med pappan om detta, han har fått sin
vilja igenom och kommer inte självmant låta dottern vara fler dagar med mig.
Tyvärr.

Det är dotterns bästa och välmående detta handlar om..inte pappans önskan!
Jag har bara ingen lust eller ork att börja kampen med honom igen..
men känner att jag måste.
Han är en mycket krävande och dominant person...han manipulerar folk.
Låter som att jag snackar skit nu, men detta är sanningen..
flera som träffat honom tycker likadant.

Imorse lämnade jag alltså min äskling på dagis.
Jag känner mig halv utan henne och när jag vet att hon ej vill vara
så många dagar hos pappan, känns som att jag sviker henne.
Jag har varit mycket ledsen idag.
Det är tungt nu.

Detta blev långt..

Kram på er och var rädda om er!