Tiden går, snart är det vår.
Nu var det länge sen jag var här igen..tiden går.
Alldeles nyss var det innan jul..och all planering inför julen,
nu är det snart Mars, skönt tycker jag.
Vi går mot ljuset.
Varje dag blir det några minuter ljusare.
Jag ser fram emot ljuset och värmen.
Älskar dom ljusa kvällarna i juni, när det är ljust ända till 23-tiden...
sen mörkt några timmar och sen ljusnar det igen vid 03-tiden.
Som ni har märkt tycker jag inte om mörkret.
Fördelen är att denna mörka årstid är det "tillåtet" att vara hemma,
mysa och tända ljus på kvällarna..och det gör jag och njuter av det..
men det är bara en kompensation för det "riktiga" ljuset.
I mitt liv händer det ingenting..samtidigt som det händer mycket.
Nu låter jag väl helsnurrig, men jag har en trist situation med
arbetslöshet och sjukskrivning...men sen har jag även 4 barn och
livet med dom och problemen med deras pappor (2st)...Pust säger jag!
Ska man, nä inte man...JAG..ska Jag inte få lite positivt i livet snart..
det har varit nerförsbacke länge nu.
Hur mycket ska man orka??
Klart man blir nedstämd och deprimerad av en massa jobbigheter.
Somsagt..jag vill så mycket..jag vill ha ett annat liv..
då säger folk (såna som förmodligen inte haft problem i sina liv)
man skapar sitt eget liv, sin egen situation...
HA! säger jag!
Knappast...
Min tanke/dröm var inte att gå igenom 2 skilsmässor!
Att sonen skulle bli mobbad..(det har även jag blivit som barn)
Och att gå igenom en massa andra tråkigheter.
Vems "fel" eller "ansvar" är det att sånt händer...?
Det kan man inte svara på...det bara ÄR så...det bara HÄNDER!
Nu sitter inte jag och tycker synd om mig själv..tro inte det!
Självklart blir man påverkad av det man går igenom i livet..
och det är framförallt man själv som kan ändra sin situation,
och ibland behöver man hjälp från andra.
Jag har haft 2 män som tryckt ner mig i skorna..och min egen far
har heller inte varit det en far ska vara för sin dotter.
En fars viktgaste uppgift är att tala om för sin dotter att hon
är det finaste som finns, och att vara engagerad som far!
Då får man självkänsla och självförtroende..man blir trygg i sig själv.
Nu har jag predikat klart för denna gång..kram på er!
Alldeles nyss var det innan jul..och all planering inför julen,
nu är det snart Mars, skönt tycker jag.
Vi går mot ljuset.
Varje dag blir det några minuter ljusare.
Jag ser fram emot ljuset och värmen.
Älskar dom ljusa kvällarna i juni, när det är ljust ända till 23-tiden...
sen mörkt några timmar och sen ljusnar det igen vid 03-tiden.
Som ni har märkt tycker jag inte om mörkret.
Fördelen är att denna mörka årstid är det "tillåtet" att vara hemma,
mysa och tända ljus på kvällarna..och det gör jag och njuter av det..
men det är bara en kompensation för det "riktiga" ljuset.
I mitt liv händer det ingenting..samtidigt som det händer mycket.
Nu låter jag väl helsnurrig, men jag har en trist situation med
arbetslöshet och sjukskrivning...men sen har jag även 4 barn och
livet med dom och problemen med deras pappor (2st)...Pust säger jag!
Ska man, nä inte man...JAG..ska Jag inte få lite positivt i livet snart..
det har varit nerförsbacke länge nu.
Hur mycket ska man orka??
Klart man blir nedstämd och deprimerad av en massa jobbigheter.
Somsagt..jag vill så mycket..jag vill ha ett annat liv..
då säger folk (såna som förmodligen inte haft problem i sina liv)
man skapar sitt eget liv, sin egen situation...
HA! säger jag!
Knappast...
Min tanke/dröm var inte att gå igenom 2 skilsmässor!
Att sonen skulle bli mobbad..(det har även jag blivit som barn)
Och att gå igenom en massa andra tråkigheter.
Vems "fel" eller "ansvar" är det att sånt händer...?
Det kan man inte svara på...det bara ÄR så...det bara HÄNDER!
Nu sitter inte jag och tycker synd om mig själv..tro inte det!
Självklart blir man påverkad av det man går igenom i livet..
och det är framförallt man själv som kan ändra sin situation,
och ibland behöver man hjälp från andra.
Jag har haft 2 män som tryckt ner mig i skorna..och min egen far
har heller inte varit det en far ska vara för sin dotter.
En fars viktgaste uppgift är att tala om för sin dotter att hon
är det finaste som finns, och att vara engagerad som far!
Då får man självkänsla och självförtroende..man blir trygg i sig själv.
Nu har jag predikat klart för denna gång..kram på er!
Kommentarer
Postat av: J.
Så väl det stämmer! En oengagerad far påverkar en dotters känslor mycket. Jag minns inte några kramar eller särskilda omtankar, när jag var liten. En sträng och uttråkad mor och en frånvarande pappa som jobbade mkt och inte hade så mkt pengar ngn.sin.
Trackback
