*** En mammas tankar ***

Ja, ensam är stark heter det, men det stämmer inte.
Iallafall inte på mig.

2 samheten är mycket trevligare, tänk bara detta med att äta
som alla måste göra..något, någongång på nåt sätt.
Att då laga mat till sig själv är såå trist tycker jag.
Nu är jag ej helt ensam, jag har ju barnen, men det är ej samma sak och
dom har sina tycken o smak.
Människan är ej gjord för att leva ensam,
vi är ju flockdjur.

Just nu känner jag mig ensam, utanför och överbliven.

Det låter säkert som att jag är på jakt efter en karl till vilket pris som helst,
men så är det inte...men visst längtar jag efter närheten till en man.
Jag trivs med att leva i parskap och att ha en man omkring mig.

Förstår bara inte hur man ska lyckas träffa nån, el ja..det är inte så svårt,
men det ska ju vara nåt att ha! Och nåt som fungerar.

Jag har levt i relationer med 2 män, men det var ej så lyckat..så jag kan också
vara riktigt "bitter" och irriterad på hur män fungerar.
Mina har ju inte varit dom bästa tyvärr.
Nu låter det som att jag menar att jag är så otroligt bra..jag har mina fel o brister,
det är jag medveten om..men i en relation är jag omtänksam, lyhörd och trogen.

Men hur ska man få det att fungera i en ev ny relation..jag har ju 4 barn..
fördel är om nya mannen har barn för då vet han vad det handlar om och
då är förutsättningarna bättre för att realtionen ska vara förevigt, som jag vill.
Men detta med boendet..här får inga fler plats..ska man då flytta, och barnen ska
byta skolor mm...ja det är inte lätt....men detta behöver jag ej fundera på just nu.

Deppiga kramar på er..sköt om era relationer.